ORIGINALKOLUMN PÅ ARBETARBLADET.FI
Jacob Storbjörk, som skrivit kolumnen, är också styrelsemedlem i FSUD.
”Den gråa ekonomin tar mera än vad den ger” lät det för ett tag sedan på de flesta radiokanaler i Finland. Det var kampanjen ”musta tulevaisuus” som hade kört igång för att uppmärksamma oss om den gråa ekonomins dystra värld. Men för många tas ordet grå ekonomi emot med en axelryckning och en förundran varför myndigheterna med all makt vill åt mina surt förvärvade ”gräsklipparpengar”.
Men nu är det ju så att den gråa ekonomin är betydligt mera komplex och allvarlig än det lilla gårdsarbete du hjälper grannen eller en nära bekant då och då med. Enligt en undersökning som riksdagens revisionsutskott lät göra år 2010 uppskattar man att omkring 10-14 miljarder euro rör sig i den ekonomiska gråzonen årligen. Alltså väldigt stora summor sett till vår nationalekonomi. Ett problem som förtjänar mer uppmärksamhet än en axelryckning.
Med grå ekonomi och ekonomisk brottslighet avses försummelse av lagstadgade avgifter och skyldigheter inom företagsverksamhet eller därmed jämförbar verksamhet. T.ex. att man undviker att betala skatter och anställer personal utan arbetsavtal och de medföljande socialskyddsavgifterna.
Grå ekonomi är särskilt vanligt i restaurang- och byggbranschen. En del företag som sysslar med ekonomisk brottslighet är kopplade indirekt till kriminella gäng som använder avkastning för att finansiera sin övriga verksamhet. Däremot är vinster från direkt kriminella verksamheter t.ex. narkotika försäljning inte grå ekonomi, utan särskiljs under begreppet ”olaglig ekonomi”.
Nåja, nog med begreppsdefinitioner. Det är beräknat att omkring 4–6 miljarder euro för det finländska samhället årligen går förlorat p.g.a. den gråa ekonomin. Det är miljarder som vi nu om någonsin verkligen skulle behövas för att finansiera vår offentliga vård, skola och omsorg.
Den enskilda arbetstagaren gynnas inte heller av den gråa ekonomin. De extra slantarna du kan få för att inte jobba under ett tydligt arbetsavtal bleknar i det scenario du står inför då t.ex. lönen uteblir eller om en arbetsolycka mot förmodan skulle ske. Det finns då ingen som står ansvarig för de trista som skett och du kan bli utan din rätt till t.ex. inkomstrelaterad sjukdagpenning.
Ibland får man höra påståenden om att fler ingrepp mot den gråa ekonomin på något sätt skulle hämma företagandet i landet. Jag ser det tvärtom som ett sätt att stärka företagslivet då jag talar för större åtgärder mot grå ekonomi. Grå ekonomi snedvrider den allmänna prisnivån och missgynnar ekonomiskt de företagare som vill göra rätt för sig.
Många av oss kan säkert enas om att grå ekonomi inte är något att vilja ha. Men ännu finns det olyckskorpar som kraxar att det finns inget att man kan göra åt det. Saken är bara den att de helt enkelt har fel.
Den förra regeringen tog krafttag mot den grå ekonomin. Polisens resurser i kampen mot grå ekonomi stärktes och flera viktiga åtgärder infördes. Bland annat har skattenummer på fotoförsedda id-kort inom byggbranschen haft positiv effekt.
Beställaransvarslagen och upphandlingslagen reviderats för att bättre skala bort oseriösa företag i t.ex. stora offentliga upphandlingar. Straffprocesserna i samband med ekonomisk brottslighet har förkortats och straffen skärpts. Också arbetarskyddsmyndigheternas möjligheter att kontrollera att lönen är lag- och kollektivavtalsenlig har stärkts.
Dessa åtgärder och det viktiga arbete polisen utfört har gett en uppskattad nytta på ca. 300-400 miljoner euro årligen. Inte illa, men mycket finns kvar att göra.
Men därtill finns det ett nytt konkret förslag som förts fram, nämligen så kallade ”registrerade kassaapparater”. Förslaget hindrar trixande med kassan t.ex. att man vid kontantköp sätter kassaapparaten i ”lekläge”. Pengarna åker då rakt in i företagarens ficka då försäljningen inte bokförs. Allt detta kan lätt undvikas med att göra lag att endast kassaapparater av staten godkända är tillåtna. Sverige införde detta 2012 och det har inneburit en ökning av omsättnings anmälningar till skatteverket med 8,9%.
Men i denna debatt ska vi inte heller glömma att nämna de riktigt stora bovarna. Här kan man nämna att t.ex. en enda enskild multinationell hamburgerkedja kan genom sina kopplingar i Luxemburg kringgå att betala en miljard euro i skatter i Europa. Detta är förlorade skatteinkomster som exempelvis kunde finansiera nästan hela Finlands barnbidragssystem.
Problemet är förstås att detta handlar om helt laglig skatteplanering, men inget vi som rättssamhälle i Europa bör acceptera. Med tanke på ovanstående inlägg snedvrider detta likaså prisnivån och urholkar vår gemensamma välfärd.
Ja, mycket finns kvar att göra för att motarbeta grå ekonomi och ekonomisk brottslighet, samt den globala skatteplaneringen. Men det är just därför det är så oerhört trist att vår borgerliga regering inte velat fortsätta med denna kamp mot grå ekonomi som den tidigare regeringen påbörjade.
Regeringens planerade nedskärningar inom polisväsendet kommer att innebära att färre poliser kan avlönas för att arbeta mot den gråa ekonomin. Detta är mycket dumdristigt med tanke på att under de senaste åren har polisens arbete inbringat betydligt mera pengar genom bekämpning av grå ekonomi än vad de extra anslagen kostat. Hoppas ”gräsrötterna” reagerar och förändrar linjen i varje riksdagsparti. För ökade resurser i kampen mot den gråa ekonomin ger mera än vad det tar.
Jacob Storbjörk
FSD:s styrelsemedlem i distriktsstyrelsen
