Iso-Britanniassa äänestetään tänään jatkosta Euroopan unionin jäsenenä. Kansanäänestyksen pitäisi olla herätyskello Euroopan johtajille ja osoittaa tarpeen uudistaa unionia niin, että se toimii ihmisten, ei markkinoiden puolesta. Tuo uudistustyö on käynnistettävä nyt.

Brittien kansanäänestys on merkki EU:n epäonnistumisesta perustehtävässään, eurooppalaisten yhdistämisessä. EU ei ole onnistunut ratkaisemaan monia suurimpia haasteitaan, kuten maahanmuuttoa, veropakolaisuutta ja ihmisten eriarvoistumista.

Kaikista EU:n puutteista ja virheistä huolimatta olemme vakuuttuneita siitä, että Iso-Britannian on pysyttävä unionin jäsenvaltiona. Syitä on monia. Ehkä kaikkein ilmeisin niistä on globalisaatio. Elämme aikaa, jossa maat ja ihmiset ovat yhä riippuvaisempia toisistaan samalla kun maantieteellisillä etäisyyksillä ja kansallisilla rajoilla on yhä vähemmän merkitystä.

Globalisaatio tuo mukanaan useita haasteita ja epäoikeudenmukaisuuksia, jotka voidaan ratkaista vain yhdessä.

On ironista, että poliitikot, jotka ovat huolissaan pakolaisuutta synnyttävistä sodista, veroparatiiseja hyödyntävistä yrityksistä ja kasvavista tuloeroista ovat halukkaita jättämään sen areenan, jolla näitä haasteita kyetään hallitsemaan.

EU:lle satoja miljardeja maksava veropakolaisuus vaatii rajat ylittäviä ratkaisuja. Kansallisvaltioiden rajat eivät koske nykypäivän pääomavirtoja. Sodat ja konfliktit, jotka pakottavat miljoonat ihmiset pakoon kodeistaan, vaativat yhteisiä toimia. Eurooppaan tulevien pakolaisten vastaanottaminen edellyttää koko EU:n, ei vain yksittäisten jäsenmaiden vastuunkantoa.

Yksittäisten Euroopan maiden ääni on pieni maailman muuttuessa ja ilman unionia myös Pohjoismaiden on vaikeampi saada äänensä kuuluviin. Jos Brexit toteutuu, on Iso-Britannia heikko toimija kansainvälisellä areenalla. Kukaan ei ole vahva yksin. Meille on selvää, että niin Ruotsi, Suomi, Tanska kuin Iso-Britanniakin tarvitsevat Euroopan unionia.

EU:n jäsenmaat yhdessä muodostavat merkittävän kansainvälisen voiman. Maiden yhteistyö on osoitettu aiemminkin erittäin selvästi, mutta unionin rooli on tänään ehkä tärkeämpi kuin koskaan. Jos tämän päivän Euroopan ongelmat aiotaan ratkoa, vaaditaan vahvaa EU:ta, jolla on yhteinen visio. Euroopan unioni on uudistettava.

Monet kokevat Brysselissä tehdyn politiikan aivan liian kaukaiseksi omasta arjesta ja todellisuudestaan. Tästä syystä on tiivistettävä työtä EU:n demokratian vahvistamiseksi. EU:n on huolehdittava, että jäsenvaltiot elävät EU:n yhteisten arvojen ja päätösten mukaisesti.

Iso-Britannian kansanäänestyksen kaltaiset tilanteet tulevat jatkumaan niin kauan, kun ihmiset kokevat ettei EU toimi heidän parhaakseen. Ennen kaikkea EU:n johtajat eivät saa ottaa itsestäänselvyytenä meidän nuorempien sukupolvien yleisesti positiivista suhtautumistamme unioniin.

EU:n on oltava kansan unioni, joka toimii kansan puolesta. Vain niin sen oikeutus voi kasvaa. Unionia on kehitettävä entistä paremmaksi – yhdessä.

Monet Ruotsissa, Suomessa ja Tanskassa kohdatut yhteiskunnalliset ongelmat eivät ole ainutlaatuisia vain omien rajojemme sisällä. Siksi tarvitsemme yhteisiä ratkaisuja. Samanaikaisesti on selvää, että tämän päivän unionimme, jossa markkinat laitetaan usein ihmisen edelle, ei vastaa ihmisten odotuksia. Tämä asia on myös EU:n johtajien ymmärrettävä.

Työ unionin demokratisoimiseksi ja suuntaamiseksi eriarvoisuuden sekä epäoikeudenmukaisuuden vähentämiseen on aloitettava nyt.

Philip Botström
puheenjohtaja
Ruotsin sosialidemokraattiset nuoret

Mikkel Näkkäläjärvi
puheenjohtaja
Suomen sosialidemokraattiset nuoret

Lasse Quvang Rasmussen
puheenjohtaja
Tanskan sosialidemokraattiset nuoret


 

Vi är övertygade om att Storbritannien behöver stanna kvar i EU

Idag folkomröstar Storbritannien om landet ska fortsätta vara med i den Europeiska unionen. Folkomröstningen borde vara en väckarklocka för Europas ledare och befäster behovet av ett reformerat EU som är till för folket, och inte för marknaden. Det reformarbetet behöver inledas nu.

Att Storbritannien går till val för att rösta för eller emot fortsatt medlemskap i EU är ett tecken på att EU på flera sätt misslyckats med sin grundläggande uppgift: att förena människor i Europa. EU har inte lyckats hantera flera avgörande utmaningar som migration, skatteflykt och snabbt ökade klyftor mellan människor.
Med alla EU:s fel och brister är vi ändå starkt övertygade om att Storbritannien behöver stanna kvar i EU. Orsakerna är flera. Den kanske mest uppenbara är ett faktum som Storbritannien inte kan göra så mycket åt: globaliseringen. Vi lever i en tid då länder och människor blir alltmer beroende av varandra samtidigt som geografiskt avstånd och nationella gränser får allt mindre betydelse.
Globalisering skapar utmaningar och orättvisor som enbart kan lösas gemensamt.
Att tro att Storbritannien är bättre rustat genom minskat europeiskt samarbete är en märklig slutsats. Globaliseringen stannar inte av för att Storbritannien lämnar EU och tar ingen hänsyn till Brexitkampanjens populistiska och i vissa fall främlingsfientliga budskap.
Nationalism, isolationism och protektionism får allt svårare att hävda sig i den verklighet som pågår utanför politiska kampanjer och skrämselpropaganda.
Det är ironiskt att politiker oroade av krig som tvingar människor på flykt, skattesmitande företag och ökade klyftor argumenterar för att lämna den enda arena som kan hantera dessa utmaningar.
Den groteska skatteflykt som kostar EU hundratals miljarder varje år behöver gränsöverskridande lösningar. Dagens kapitalströmmar berörs inte av nationsgränser.
De krig och konflikter som tvingar miljoner på flykt behöver gemensamma insatser för att upphöra, och mottagandet av de flyktingar som tar sig till Europa behöver hanteras av hela EU, inte ett fåtal stater.
Ensamma har de europeiska staterna lite att säga till om när världen förändras, de nordiska länderna får också svårare att göra sina röster hörda.
Om Brexit blir verklighet är Storbritannien en svag spelare på den globala arenan. Ensam är inte stark. För oss är det uppenbart att Sverige, Finland, Danmark och Storbritannien behöver EU.

Tillsammans utgör staterna i Europa en betydande global kraft. Det har EU-samarbetet visat med stor tydlighet historiskt. Men EU:s roll är kanske viktigare än någonsin. Om de problem som finns i dagens Europa ska kunna lösas krävs ett starkt EU med en gemensam vision. Men den europeiska unionen måste reformeras.

Det räcker inte att som EU ha en fin historia av 70-årig fred och utveckling att luta sig mot. Idag anser många människor att EU är en bromskloss när det gäller att hantera de stora utmaningar kontinenten står inför.

Många upplever att den politik som beslutas i Bryssel är allt för långt borta från den egna verkligheten och vardagen. Arbetet för att stärka demokratin i EU måste därför intensifieras. På pappret har EU påbörjat den resan, men när enskilda medlemsländer vägrar att följa gemensamt fattade beslut och överenskommelser skakar den europeiska tilliten och det kontrakt som finns kring unionen. EU måste se till att alla medlemsstater lever upp till EU:s gemensamma värderingar och beslut.

Så länge som människor upplever att EU inte arbetar för deras bästa kommer situationer som folkomröstningen i Storbritannien att fortsätta uppstå. EU:s ledare ska framför allt inte ta vår ungdomsgenerations generellt EU-positiva inställning för given.

EU ska vara en union av folket och för folket. Bara så kan legitimiteten öka. Vi hoppas att britterna inser att det bästa de kan göra är att stanna kvar i EU och arbeta för att unionen kan utvecklas till det bättre.

Socialdemokratin har i alla tider insett värdet av att samarbeta och organisera sig med andra som delar dess intressen. Vi inser att vi tillsammans är starkare än vad vi är som enskilda aktörer eller länder.

Vi inser att många av de samhällsproblem vi ser inte är unika för våra respektive länder – och att de därför kräver gemensamma lösningar. Samtidigt är det tydligt att det EU vi har idag, där marknaden ofta sätts före människan, inte motsvarar människors förväntningar. Det måste EU:s ledare också inse.

Arbetet för att göra unionen mer demokratisk, mer inriktad på att bekämpa klyftor och orättvisor och mer relevant i människors vardag måste inledas nu.

Philip Botström
förbundsordförande för Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund

Mikkel Näkkäläjärvi
ordförande för Finlands socialdemokratiska ungdomsförbund

Lasse Quvang Rasmussen
förbundsordförande för Danmarks socialdemokratiske ungdom