Sommaren är här och firas på många olika sätt. För en del ungdomar är denna sommar den första då man får bege sig ut på vägarna bakom ratten, med sitt helt egna och välförtjänta körkort. För en del ungdomar är också detta första sommaren då man får gå till sitt allra första sommarjobb, därmed ta det första viktiga klivet in i arbetslivet. Hänger dessa två saker ihop? Absolut! Det handlar dessutom faktiskt om en klassfråga.
Jag hade i år nöjet att få bevaka den svenska politikerveckan i Almedalen på Gotland. Av en händelse råkade jag ta del av ett seminarium anordnat av branschorganisationen Bil Sweden. På seminariet presenterade Farbod Rezania från Sveriges Näringsliv, och flera andra, rapporter och statistik om körkortets effekter på sysselsättningen och integrationen.
Siffrorna talade sitt tydliga språk. Att kunna bestryka ett giltigt körkort på sin jobbansökan ökade förutsättningarna att få jobbet man söker avsevärt. Det behöver inte heller nödvändigtvis vara så att yrket i fråga skulle kräva körkort, men många arbetsgivare bedömer redan utifrån ditt tagna körkort att du förstått att ta dig tid och satt pengar på att skaffa dig ett helt eget körkort. Du ses som en pålitlig och flitig person, och går därmed före andra arbetssökande. Därtill förstås möjliggör ett körkort att du kan pendla både längre och kortare sträckor, vilket gör att du kan söka fler av de jobb som erbjuds.
Att skaffa sig ett körkort är också i linje med en lyckad integration. Statistik från Sverige pekar tydligt på att de utlandsfödda som lyckats uppdatera sitt gamla körkort eller skaffat sig ett körkort i Sverige har bättre chanser på arbetsmarknaden än de som inte har det. Det finns därför alla skäl att uppmuntra och stöda nyanlända att skaffa ett giltigt körkort i Finland. Det samma gäller folk som står utanför arbetsmarknaden just nu. Man kan här nämna att det finns och kommer finnas många lediga jobb att fylla inom kollektivtrafiken och taxibranschen.
Ett körkort är klok investering kan vi säkert enas om. Men likväl är det en allmän trend bland de nordiska länderna att allt färre procentuellt tar körkort. För en del kan det handla om ett medvetet val och att man bedömer att man kan ta sig fram alldeles utmärkt med kollektivtrafiken.
Men för väldigt många ungdomar handlar det om att man inte helt enkelt har råd. Att ta ett B-körkort vid en bilskola är väldigt dyrt i dagens Finland. Alla är inte heller nödvändigtvis så lyckligt lottade att man har föräldrar som kan betala kostnaderna eller eventuellt har tid att övningsköra med en. Körkortet har därmed blivit en klassfråga. En klassfråga som också i ett nationalekonomiskt perspektiv är illa då det hindrar ungdomar från att söka en del lediga jobb.
Vissa debattörer har på senare tid talat om att vi borde se över vad som ska ingå i utbildningen, samt utvärdera uppföljningsskedena i syfte att ytterliga få ner totalpriset med att ta ett körkort. Visst, jag håller med om att sådana åtgärder kan ses viktiga. Lika viktigt är också att andra stadiets utbildningar uppmuntrar på olika sätt tagandet av ett körkort, och tillåter sina studerande att övningsköra också under skoldagen. Men problemet är att jag inte tror dessa åtgärder räcker för att råda bot på denna klassfråga, och garantera alla ungdomar jämlika möjligheter att ta ett bilkörkort.
Sveriges socialdemokratiskt ledda regering har däremot velat försöka lösa problematiken en gång för alla. Den svenska regeringen kommer inom kort presentera ett förslag på att alla ungdomar skall ges samma möjligheter att ta sig ett b-körkort vid en bilskola genom att erbjuda ett förmånligt CSN-lån. Alltså ett förmånligt studielån med en mycket liten låg ränta och en lång återbetalningstid. Det har talats om återbetalningstider på typ 30 år.
Jag tror den svenska regeringen är inne på rätt spår och att vi borde starkt utreda en motsvarande lösning i Finland för att en gång för alla lösa körkortet som en klassfråga.
Jacob Storbjörk
styrelsemedlem i FSUD och tidigare ordförande
