Motion 2 och 3 blev godkända på kongressen!
STATENS FÖRETAGSHJÄLP
Staten startar ett program, med vilket Finland finansierar företag med tio miljarder. Målet är
att hämta ungefär 500 miljoner mer intäkter under en period på 5 år och 1 miljard under en tid
på 10 år.
Problemen i den nuvarande välfärdsstatens finansieringsmodell
Problemet för tillfället är att staten inte klarar av att finansiera välfärden med det nuvarande
skattesystemet, utan att låta bli att ta mer lån. Målet är dock inte att detta skall bli statens
huvudinkomst utan en tilläggsinkomst med vilken man på lång sikt kunde finansiera välfärden
och betala tillbaka statsskulden.
Hur skulle programmet förverkligas?
Staten skulle alltså ta tio miljarder i skuld för att sedan investera i företag på marknaden.
Detta skulle dock inte vara gratis finansiering eller ”bail out” pengar till företagen. Företaget
som ber om statsinvestering skulle ge 25% av företagets aktier till staten. Företagen skulle
sedan betala dividend på denna ägodel. Efter fem år ifall företaget fortsatt är i behov av mer
investeringar så skänks de inte, utan staten låter företaget i värsta fall gå i konkurs. Beslutet
angående investeringsstödet görs på case-by- case bas.
Ta Yleiselektroniikka Oyj som exempel, de har 2 562 500 aktier varav varje aktie kostar
6,01€/st., vilket betyder att företagets gemensamma värde bli cirka 15,4 miljoner euro.
Yleiselektroniikka betalar 0,30€ avkastning per aktie. Ifall vi antar att Yleiselektroniikka
skulle be om investeringsstöd på 3,85€ av staten och företaget skulle i gengäld ge 25% av
dens alla aktier, detta skulle betyda enbart 192 000 euro i avkastning om året från
Yleiselektroniikka.
Ifall vi tänker oss att staten framgångsrikt investerar 6,7 miljarder av den 10 miljarder totala
summan i liknande företag som Yleiselektroniikka, skulle redan detta enbart föra med sig 334
miljoner i avkastningsinkomster årligen. Observera att 3,3 miljarder i denna kalkyl räknas
som misslyckade investeringar, där företag går i konkurs eller inte uppfyller
framgångskraven. Tanken är att företagen ökar sin omsättning och att företagen har 5 år på sig
innan framgången mäts. Tanken är även att detta skulle leda till sänkt arbetslöshet, vilket
skulle medföra ökade skatteinkomster och minska på människor som är beroende av statens
välfärd. Ifall företagets omsättning ökade så ökar antagligen även skatteinkomsterna. På detta
sätt skulle man kunna nå en 500 miljoner årlig till inkomst på efter 5 år. Om ägarna av
företaget tar ut en del av vinsten till sig själva så får även staten en del av de eftersom staten
skulle äga 25% av företaget. Aktieinformationen är tagen från Kauppalehti den 19.03.2016
~klo 18.
Staten skulle även i mån av möjlighet uppmuntra företagen att sälja sina produkter och
tjänster till utländska kunder, eftersom ökad export även skulle öka inkomsterna för staten.
Hur skulle man mäta framgången?
Ifall 67% av företagen har lyckats att öka sin omsättning med 20% och blivit vinstbringande
(ifall företaget tidigare gått med förlust) inom 5 år anses investeringen lyckad.
Till vem?
Såväl små som stora företag skulle ha rätt att ansöka om investeringsstöd och det skulle vara
frivilligt för företagen. Hoppet skulle vara att fler småföretag och start-up företag skulle få en
framgångsrik start och att de sedan skulle bli anställare.
Vi föreslår:
-Staten tar 10 miljarder lån för att investera i företag, av vilka staten skulle bli en 25% ägare.
-Tanken är att inom tio år få en tilläggs inkomst på 10 miljarder till staten.
BEVARA LANDSBYGDEN OCH FINLÄNDSKT JORDBRUK
Motivering:
Vi har under årets första månader kunnat följa bönders protester mot försenade stöd men
också mot en allt mer pressad situation på grund av politiska sanktioner och sjunkande
världsmarknadspris på livsmedel. Redan nu är det många jordbrukare som tvingas lägga ner
och arbetstillfällen försvinner. Det är ett hot mot hela den finska landsbygden.
Sparåtgärder och ökade skatter drabbar i regel de på landsbygden hårdast. Vid något skede
måste vi ställa oss frågan om vi vill ha en levande landsbygd eller inte. En ökad urbanisering
skulle med all sannolikhet leda till större tryck på tillväxtcentranens bostadsmarknad och leda
till högre bostadspriser, en utveckling vi redan sett i Sverige.
Röster för slopandet av jordbruksstöden har höjts men vi menar att det är en kortsiktig väg att
gå. Genom att bevara den inhemska matproduktionen kan vi erbjuda medborgarna en
välövervakad, säker och etisk matproduktion till rimliga priser. Alla andra utvecklade länder
stöder sitt jordbruk, och att ta bort jordbruksstödet skulle sätta finska livsmedelsproducenter i
en ytterst ojämlik situation på världsmarknaden. Ytterligare vill vi påpeka att världens
befolkning växer och behovet av mat ökar dagligen i världen. Ingenting tyder på att
matpriserna skulle sjunka i framtiden, tvärt om finns det undersökningar som visar att
livsmedelspriserna kommer att öka.
Landsbygden är dessutom en viktig del av Finland, och alldeles extra viktig är den för oss
finlandssvenskar. För oss är landsbygden en kulturbärare och ett viktigt led i bevarandet av
den finlandssvenska kulturen.
Förslag:
Vi i Finlands svenska unga socialdemokrater r.f. ser det som en viktig uppgift att bevara
landsbygden levande, därför föreslår vi att Demarinuoret aktivt står upp för landsbygden och
bevarandet av en inhemsk matproduktion även i framtiden.
RÄTT ATT JOBBA FÖR UTLÄNDSKA STUDERANDE
Utländska studerande vars finska uppehållstillstånd är baserat på studier får i dagens skede
endast jobba i genomsnitt 25 h i veckan utanför studierna. Det är också vanligt att de jobbar
med lågavlönade jobb, bland annat om de inte kan språket. Med en 8 euros timlön blir din
totala månadsinkomst 800 euro minus skatt, och en sådan inkomst är inte lätt att leva på,
speciellt inte i städerna.
Utländska studerande får inte studiestöd, bostadsbidrag eller studielån från Finland, och att
klara en hel examen med ett lågavlönat deltidsjobb kan vara komplett omöjligt för många.
Finlands levnadskostnadsnivå är väldigt mycket högre än många länder i utvecklingsländer,
så besparingar eller stöd från familjer räcker inte långt. För de som kommit hit för att få en bra
utbildning och vill få ett bättre liv blir resultatet ofta att de måste åka hem, även om de velat
stanna.
Finlands svenska unga socialdemokrater r.f. föreslår därför att Demarinuoret aktivt ska arbeta
för att utländska studeranden ska ha möjligheten till en dräglig levnadsstandard 1) genom att
höja gränsen för utländska studerandes tillåtna arbetsmängd, och 2) genom att ha som ett
långsiktigt mål att även ge studiestöd åt utlänningar med uppehållstillstånd baserat på studier.
BORT MED EU-MEDBORGARES FÖRTUR PÅ ARBETSMARKNADEN
Ifall du bor i Finland och inte har finländskt medborgarskap, gör byråkratin ofta livet svårt.
Om du har ett tillfälligt uppehållstillstånd, kan situationen vara ännu värre.
Utlänningslagens paragraf 73 anger att ”Beviljandet av uppehållstillstånd för arbetstagare
baserar sig på en prövning där man ska 1) utreda möjligheten att inom en rimlig tid få sådan
arbetskraft som lämpar sig för det aktuella arbetet och som står till förfogande på
arbetsmarknaden, 2) se till att beviljande av uppehållstillstånd för arbetstagare inte hindrar en
person som avses i 1 punkten att få arbete”.
”Arbetsmarknaden” innebär här EU-EES- arbetsmarknaden, vilket innebär att alla människor
som inte ursprungligen kommer från ett EU-land direkt är i en sämre ställning att få arbete.
Om du exempelvis vill byta jobb eller just har studerat klart utan att genast hitta arbetsplats
inom ditt område, är du absolut sist i kön för att få arbete. Ofta kan du inte stanna i Finland
trots att du kanske har nära och kära här. De finländare som har nära förhållanden med sådana
människor kan därmed tvingas lämna landet om de vill ha ett familjeliv med den som inte fick
uppehållstillstånd.
Att ingen ska diskrimineras på arbetsmarknaden är något som de flesta skulle skriva under,
men EU-områdets ”magiska gräns” diskriminerar dagligen människor som vill stanna i
Finland, och förstärker en klasstruktur där icke-EU- medborgare endast får de jobb som ingen
annan vill ha.
Denna lag borde slopas så att diskrimineringen kan motverkas. Alla, oavsett medborgarskap,
skulle naturligtvis ändå följa gällande kollektivavtal.
Vi i Finlands svenska unga socialdemokrater r.f. vill därför att Demarinuoret genom sina
kontakter till fackförbunden och till riksdagen aktivt jobbar för att ändra paragraf 73 för att
stödja allas lika möjligheter att få ett jobb i Finland och verkligen ge alla rättigheten att inte
diskrimineras.
