Jag skulle skriva en text om framtidens hotbilder och om hur en väpnad konflikt inte längre är det främsta hotet mot nationens säkerhet. Den 24. Februari påbörjade Putin ett omänskligt invasionskrig i Ukraina som förändrade det säkerhetspolitiska fältet i Europa på en natt. Det jag hade tänkt säga blev inte mindre viktigt för det, snarare mera aktuellt än någonsin.
Vilka är framtidens hot? Redan innan coronapandemin bröt ut hade experter varnat om att en världsomfattande kris kan bryta ut till följd av en pandemisk virussjukdom. Vi kan också se på hot mot miljön i form av klimatförändringen och bortfall i biodiversiteten som skulle orsaka en kollaps av ekosystemet. Ovan nämnda hot i kombination med väpnade konflikter kan leda till en global matbrist och storskalig migration. Så småningom kommer också de begränsade naturresurserna leda till brist på bland annat fossila bränslen, vilket leder till stigande priser och ekonomisk ojämlikhet. Samtidigt finns också hotet om väpnade konflikter kvar men också hot om cyberattacker och hybridpåverkan med syftet att destabilisera vårt demokratiska samhälle.
Det här är bara några exempel på det värsta som kan hända. Vår kollektiva uppgift är att se till att det inte händer och att när det händer, är vi beredda på det.
För dig som nu läser det här kan allt det här ge dig en känsla av hopplöshet och rädsla. Var inte rädd. Det här är bara några exempel på det värsta som kan hända. Vår kollektiva uppgift är att se till att det inte händer och att när det händer, är vi beredda på det.
Hur ska vi då förbereda oss på framtidens hot? Sedan coronapandemin kom till Finland våren 2020 har vi alla mist något, vare sig det är sociala kontakter och erfarenheter, arbetet och inkomsten, den egna hälsan eller en person som står dig nära. Tack vare sjukvårdens frontkrigare har vi ändå klarat oss hyfsat bra, men det har blivit allt tydligare att social- och hälsovården är underbemannad och personalen är utmattad. För framtidens krisberedskap kommer vi att behöva mera vårdpersonal. Den akuta vårdarbristen löser vi endast med höjda löner och mera pengar i social- och hälsovården. Men hur ser vi till att personalen också räcker till i kristid?
Varje år utbildas unga män och kvinnor till den militära reserven. 870 000 finländare ska vara beredda att försvara vårt land i en väpnad konflikt. På samma sätt kunde vi också utbilda kristida vårdpersonal. Är det alltså dags att vi inför en medborgarplikt som ger oss beredskap att reagera på kriser av olika slag? Förutom kristida vårdpersonal kunde de som utför en medborgarplikt utbildas i uppgifter som upprätthållandet av befolkningsskydd, miljöskydd, räddningsarbete och katastrofhjälp eller cyberskydd.
Jag misstänker dessutom att den som lär sig sy ihop ett sår eller inventera befolkningsskydd har större nytta av det i det civila livet än vad jag har av att kunna framrycka med stormgevär.
Under min militärtjänstgöring lärde jag känna sådana människor som jag aldrig annars skulle träffa. Jag tror att det är mycket hälsosamt för ett samhälle att vi lär känna dem vi delar hemland med. Det är svårare att splittra en nation som ser varandra som vapenbröder och kamrater. I militären lärde jag mig också att leda; att göra självsäkra val och att inte tveka på mig själv. Det är sådant som jag har haft nytta av också i det civila livet.
På samma sätt skulle också en medborgarplikt ge dem som tjänstgör färdigheter som de kan använda senare i livet. Jag misstänker dessutom att den som lär sig sy ihop ett sår eller inventera befolkningsskydd har större nytta av det i det civila livet än vad jag har av att kunna framrycka med stormgevär. Samtidigt som samhället skulle bli bättre förberedda på framtida kriser, skulle en del kunna hitta en framtida karriär i sin tjänstgöring. Precis som värnplikten också gör, skulle en medborgarplikt också hjälpa till att hitta samhällets utstötta och ge dem ett syfte.
Myndigheternas arbete ska i första hand skötas av myndigheter och för det behöver vi se till att det finns tillräckliga resurser, men vi måste också kunna se till att samhällets viktigaste funktioner fungerar under kristid.
Risken med att införa en medborgarplikt är att vi genom oavlönat arbete börjar lösa problem som har orsakats av resursbrist och underbemanning i den offentliga sektorn. Det är inte meningen att samhällets viktigaste uppgifter ska skötas på talko. I så fall skulle vi leva i ett misslyckat samhälle; en kollapsad stat. Myndigheternas arbete ska i första hand skötas av myndigheter och för det behöver vi se till att det finns tillräckliga resurser, men vi måste också kunna se till att samhällets viktigaste funktioner fungerar under kristid.
Jonatan Wikström, vice ordförande i Finlands Svenska Unga Socialdemokrater
