I denna rapport lyfter FSUD:s aktiva fram en bred rad frågor i samband med mental hälsa på finländska arbetsplatser och den rådande coronapandemin från de unga arbetstagarnas synvinkel. Bland annat täcks följande viktiga inslag in: säkerhet och hälsa av unga arbetare i osäkra arbetsförhållanden, eventuella lösningar till de ungas arbetslöshet, arbetsplatsmobbning i Finland samt unga arbetstagares utbrändhet.
Corona och utsatta yrken
Rebecka Lönnqvist
Möjligheten att arbeta hemifrån under Covid-19 är ett privilegium som tyvärr inte alla yrkesgrupper kan ta del av. Då vi alla råds till att stanna innanför hemmets väggar och träffa så få människor som möjligt för att minska smittspridningen, fortsätter vissa yrkesgrupper att träffa hundratals människor varje dag. Ingen kan ifrågasätta den oerhörda insats som sjukvården och andra front-line workers bidragit med under pandemins gång, och vi kan antagligen inte tacka dem nog för vad det gjort för landet.
Men likväl borde vi se till busschauffören som tar dig till arbetet, kassapersonalen i din dagliga mataffär samt lokalvårdaren på ditt gym.Dessa människor är sällan de som kan briljera med samhällets största löner, samtidigt som de ofta rör sig om unga människor. Unga människor som inte har möjlighet till att göra annat än att snällt ta sig till jobbet och bara hoppas på att kunderna idag håller avstånd, bär munskydd och har tvättat sina händer ordentligt innan de lassat upp varorna på ditt kassaband.
Samtidigt som dessa osäkra arbetsförhållanden råder så ombeds vi fortsatt vara tacksamma för att få behålla de jobb vi har. Detta då den ökade arbetslösheten i samband med pandemin slagit till hårdast mot unga och utrikesfödda. Detta leder till att man kanske inte vågar pressa på för säkrare arbetsförhållanden, i risk för att det finns någon annan som kan tänka sig ta din arbetsplats.
Det är ingen nyhet att leveranserna av vaccin försenats och att samhällets unga kommer ännu att få vänta ett tag. Det är såklart en självklarhet att vi unga ska stå sist i kön, då så många andra i samhället behöver vaccinet mer än oss. Detta gör att vi kommer få leva i en ovisshet längre än många andra. Det är därför oerhört viktigt att fortsättningsvis kräva säkra arbetsförhållanden av sin arbetsgivare, både för att ha möjlighet till att skydda sig själva, samt sina medmänniskor.
Psykisk ohälsa och kopplingen till hög ungdomsarbetslöshet
Eric Rimón, Socionom.
Psykisk ohälsa i dagens samhälle är fortfarande ett tabubelagt ämne.För få vågar att ta steget vidare och söka hjälp ifall de inte mår bra, detta sker delvis på grund av att många vill inte bli “stämplade” som psykisk sjuka. Delvis har det också att göra med faktan att många är rädda att bli “upptäckta” och dela med någon främmande sina tråkiga och privata berättelser.
Allt fler unga i 18-28 års ålder lider av psykisk ohälsa. Orsakerna till problematiken är många, men en av de allra viktigaste orsakerna är att många saknar trygghetskänslan i dagens samhälle. Psykisk ohälsa innebär inte att en lider “bara” av ångest eller stress. Det har också mycket att göra med utbrändhet på grund av situationer som upplevs som jobbiga i arbetslivet och på fritiden och då personen saknar trygghet eller ett bra välfärdssystem som skall kunna stödja henom med sina problem.
Förebyggande åtgärder är kanske det som både staten och kommunerna borde ha längesen satsat på men inte endast. Ett sätt att göra det är med hjälp av en kampanj att varje nyanställd ska tilldelas en mentor på deras nya arbetsplats. Mentorerna ska stödja de nyanställda och se till att de smidigt och säkert blir en del av sin nya arbetsplats. Den här modellen används i både Sverige och Norge och leder oftast till att de nyanställda stannar på sin nya arbetsplats och mår dessutom betydligt bra.
Staten borde erbjuda en fungerande välfärdssektor som ser till att de blivande anställda har det bra på jobbet och jobbar tryggt och ergonomiskt. Att ta emot jobb skall inte bli en så pass stor utmaning för den blivande anställd. Istället för att “straffa” de som tar emot jobb med indragna bidrag kunde staten däremot motivera de unga att ta emot jobb med extra bidrag under de första månaderna på jobbet och underlätta läget för dem som har det svårt att hålla sig länge på en och samma arbetsplats.
Samtidigt som att arbetslösas socialförsäkringsskydd överflyttas från TE-byrå till välfärdssektorn inom kommunerna, behöver kommunerna följa med i kampen mot psykisk ohälsa bland unga. Detta är direkt kopplat till arbetslösheten och till faktan att många unga mår dåligt med dagens samhälle och inte har möjlighet att tjäna pengar genom arbete.
Många kommer svartmåla dagens unga och hävda att dagens unga är lata och inte gör tillräckligt för att jobba. Men frågorna som kvarstår är, gör vi inte tillräckligt jämfört med vem då? Har vi verkligen börjat vårt arbetsliv med samma arbetsvillkor och arbetsläge som våra föräldrar eller ser utgångspunkten och samhället idag helt annorlunda ut än de gjorde förut? Många frågor, men för få svar.
I vårt land är mobbningen på arbetsplatsen ett vanligt och allvarligt företeelse som är starkt kopplad till kön och lön
Arseniy Lobanovskiy
Mobbning är ett högst aktuellt problem som ständigt uppstår i det finländska arbetslivet. Det har förekommit kontinuerligt både i dessa pandemitider och utöver dem, vilket vi lyckligtvis har detaljerad information om.
Enligt Arbetshälsoinstitutet, “mobbning på arbetsplatsen innebär upprepat, långvarigt och systematiskt negativt bemötande, kränkningar, nedtryckningar och förödmjukande.” Själva termen “arbetsplatsmobbning” används i endast vardagliga situationer. Istället innehåller diskrimineringslagen ett förbud mot diskriminering och trakasserier på arbetsplatsen samt arbetsgivarens skyldighet att aktivt motverka dessa. Mobbningen i form av direkt eller indirekt diskriminering eller trakasserier kan begås av ens kunder, kollegor och chefen.
Arbets- och näringsministeriet publicerar årligen en undersökning om det allmänna tillståndet på finländska arbetsplatser gällande personliga upplevelser av samt en allmän medvetenhet om psykiskt och fysiskt våld på ens arbetsplats. Enligt Arbetsbarometern 2019 observerade nästan hälften av kvinnor och nästan en tredjedel av män som deltog i studien något form av mobbning från deras medarbetare. 46% av kvinnliga och bara 25% av manliga svarande observerade mobbningen begått av en kund.
De unga blir utsatta för diskrimineringen på direkt och indirekt sätt där arbetsförhållandets typ kan spela en avgörande roll. Fast endast 6 procent av svarande uppgav att de observerade diskrimineringen mot de unga på deras arbetsplats, 13% och 7% respektive märkte av diskrimineringen på grund av visstids- och deltidsanställning. Det är värt att komma ihåg att de flesta unga arbetstagarna, många av vilka är unga kvinnor, kliver in i arbetslivet just genom otrygga anställningar.
År 2019 studiens författare konstaterade att mobbning förorsakar psykisk ohälsa och leder till markanta ökningar i antalet sjukskrivningar samt i den genomsnittliga längden av sjukledighet. Den påverkar negativt de mobbade arbetstagarnas karriärmöjligheter samt försämrar deras erfarenheter av arbetslöshet. Det finns knytningar mellan mobbningen och förminskad arbetsförmåga samt lägre produktivitet, och forskningar visar även att den som bevittnar mobbningen löper en större risk av utbrändhet, depression och stress.
Kvinnor upplever osakligt bemötande på arbetsplatsen som i värsta fall förekommer i form av fysiskt våld mycket oftare än män. En tredjedel av kvinnliga arbetstagare som deltog i undersökningen år 2019 märkte av och 16% upplevde fysiskt våld från en kund inom de senaste 12 månaderna, medan bara 13% och 4% av män respektive gjorde det. Hälften av kommunalt anställda, varav vilka de flesta var kvinnliga arbetare inom lågavlönade yrken, observerade fysiskt våld eller ett hot om det och en fjärdedel själva blev utsatta för det.
Fast coronapandemin har lett till att allt fler finländska arbetstagare arbetar på distans har mobbning inte försvunnit. Arbetare inom de kvinnodominerade vårdbranscherna upplever mest fysiskt våld av alla yrken i Finland, medan de som betjänar kunder på restauranger och mataffärer tvingas gå på jobb trots sjuk. Även de av oss som har möjlighet att jobba hemifrån kan råka ut för isolering, förolämpning och andra former av psykiskt våld från deras medarbetares, chefs eller klients håll på ett distansmöte eller via e-post.
Fackföreningar spelar en viktig roll i förebyggande av osakligt bemötande. De flesta stora fackliga organisationerna erbjuder rådgivning och anvisningar om hur man ska agera och reagera när man själv eller ens kollega blir mobbad (se t.ex. FFC och Servicefacket). Det är viktigt att be ens förtroendeman om hjälp och ta kontakt med ens fackförening särskilt ifall arbetsgivarens företrädare vägrar ingripa i situationen eller är själva förövare.
Det är dags att släcka branden – ungas utbrändhet på arbetsplatsen måste tas på allvar
Ellen Petersén
Sjukskrivningar på grund av mental ohälsa ökar. Samtidigt talas det allt mer om utmattning och utbrändhet på arbetsplatsen. Antalet unga vuxna (18-28 år) som idag drabbas av utmattningssyndrom har fördubblats sedan början av 1990-talet och når nu nivåer högre än någonsin tidigare. Det är dags att risker som gör att allt fler unga bränner ut sig besvaras med ett systematiskt arbetsmiljöarbete.
Förutom en ohälsosam arbetsbelastning, som resultat av bland annat uteblivet stöd från chefer och kollegor eller en oklar arbetsroll där det är svårt att sätta gränser, handlar utmattning bland unga ofta om de höga krav som samhället tycks ställa. Unga vuxna känner ofta att de förväntas vara outtröttliga och visa framfötterna i arbetslivet och samtidigt prestera högt på fritiden.
Sociala medier visar upp ett oavbrutet flöde av det till synes perfekta livet. Stressen över att göra karriär, följa sina drömmar, umgås med vänner och familj, och få det allt att se lättsamt ut, leder ofta till höga krav gällande vad man kunde göra och uppnå i livet. Känslan av att inte uppnå det vi förväntas, ger i sin tur upphov till känslor av otillräcklighet.
Samtidigt är skillnaden mellan arbete och fritid allt suddigare, då arbetet är lättillgängligt via våra mobiler och datorer hemma. Då även arbetsstressen följer med hem, är det svårt att känna sig utvilad när man skall återgå till jobbet igen. Förutom att negativt påverka arbetet, leder stress även till mindre tid och energi för det övriga livet, som familj, vänner och hobbys.
För att unga vuxna skall kunna fortsätta arbeta med hälsan i behåll bör arbetslivet göras mer hållbart. Här kan arbetsgivare prioritera ett aktivt engagemang för att skapa en bra arbetsmiljö för alla medarbetare. Det handlar bland annat om stöd från arbetsgemenskapen, klara arbetsroller och vägledning om vad som förväntas från en, samt ökat inflytande över sitt egna arbete. Ungas jobbstress måste tas på allvar – innan det leder till ohälsa.
